Tisdag 10 december 2019

Västerbottens Mellanbygd

De växte på många sätt i Burträsk

Trenden säger att allt färre besöker kyrkan, men under det samiska konfirmationslägret i Burträsk kommer ett kraftigt trendbrott. Närmare tusen personer följde mässan där 64 konfirmander visade att de vuxit på många sätt.

BURTRÄSK · Published jul 2, 2019 at 12:15

Tidigare alternerade det rikstäckande konfirmationslägret mellan Luleå och Härnösands stift, men det här är sjätte året som Edelviks folkhögskola och Burträsks församling samordnar lägret med deltagare från hela Sápmi, från Ystad i söder till Kautokeino i norr.

Anna-Stina Wikström har varit koordinator för samtliga upplagor, men gör nu sin sista arbetsdag innan hon lämnar över till Kristina Sundin.

– Lägret handlar inte bara om kristen tro, utan även samisk kultur och man ska även hinna fundera över hur det är att vara ung. Konfirmanderna kommer från hela landet och deras kontext och erfarenheter ska bearbetas och sätta färg på innehållet, konstaterar Wikström.

Kyrkan i Burträsk är aldrig så fullproppad som under konfirmationsmässan, vilket tar sig flera uttryck. Bland annat stängs Kyrkogatan av för övrig trafik och kyrkans sidoportar lyfts av med brandsäkerheten i åtanke. Att det då skapas ett syregivande korsdrag är säkert ingen nackdel för de tätt packade besökarna.

När klockan slår elva kommer processionen med konfirmander och kyrkan badar i en färgpalett av blått, rött och gult. Koltar, bälten och huvudbonader lyser upp både kyrkbänkarna och altargången.

Mässan genomförs på inte mindre än sex språk: Nord- och sydsamiska, Pite-, Lule- och Umesamiska, samt svenska. Då de fem samiska språkvarianterna är förvånansvärt olika finns det en representant som pratar det "egna" språket under viktiga delar av mässan, till exempel bönen med handpåläggning och sändningen.

Mässan avslutas med att konfirmanderna sjunger Sofia Jannoks "This is my land", med solosång av Alice Svensson och Lova Gustafsson.

– Konfirmationen är väldigt stor i samisk tradition, så det här är nog typ det största som hänt i mitt liv, säger Alice, men erkänner att det var tyngre i början av det två veckor långa lägret.

– I början ville jag bara hem. Alla var osäkra och det var många att lära känna på kort tid.

Men osäkerhet kan övervinnas och förbytas till en känsla av samhörighet. Det konstaterar Lova Gustafsson, när hon ömsom skrattar och ömsom fäller en tår när konfirmanderna tar farväl av varandra med många kramar och foton.

– Man lär sig så himla mycket om sig själv och andra och pratar om både glada och ledsna perioder i livet.

Och de lämnar veckorna i Burträsk med nya insikter.

– Man får en annan syn på respekt och hur man ska vara med varandra, säger Alice Svensson.

Även för Åsa Nyström, biskop i Luleå stift, är den samiska konfirmationen speciell.

– Att vi kan skapa ett så stort rum och sammanhang, som undomar från Sápmi kan mötas i, det känns väldigt stort och viktigt.

Elmer tar bondskan från A till Ö

BURTRÄSK Du kan ta människan från Burträsk, men inte burträskmålet från människan. Eller kan man det? För att motverka burträskbondskans förfall har Elmer Wiklund tagit initiativ...

Köksbränder vanliga i juletid

MELLANBYGDEN Julen är värmens och ljusets högtid, men ibland blir det lite för varmt och lite för ljust. Köksbränder är vanliga den här tiden på året och risken för torrkokningar...

Anna starkt nyförvärv för berättarkursen

BURTRÄSK Det blir en andra upplaga av berättarkursen på Edelviks folkhögskola, där deltagarna får utveckla sitt västerbottniska berättande. Nu är det också klart med ett starkt...