Tisdag 10 december 2019

Västerbottens Mellanbygd

Skribenten Harald Holmberg skriver att det blir städernas befolkning som hela tiden dominerar över resten. Det har blivit en hordens diktatur och detta utarmar landsbygden. Foto: HARALD HOLMBERG

Demokratin har blivit landsbygdens värsta fiende

Insändare · Published okt 3, 2019 at 01:15

Vår demokrati bygger på allmän rösträtt, alla människors lika värde, då varje människa har rätt till en röst att utnyttja vid allmänna val. Det innebär att den största grupperingen kan styra och bestämma över resten av befolkningen. Det blir städernas befolkning som hela tiden dominerar över resten. Så har det varit sedan allmän rösträtt infördes och kvinnorna så småningom också fick rätten att rösta. Detta kan i förstone tyckas som bra och rättvist men!

Det har blivit en hordens diktatur! Alla resurser skall mats in i samma fålla!

Resultatet ser vi i dag. I små steg har majoriteten undan för undan styrt till sitt eget och sina politikers bästa. De politiska partierna slåss om makten och försöker attrahera så många som möjligt. Bjuder gärna över varandra i kampen om rösterna. Resultatet, skillnaden som åstadkommits skall människor antingen glädjas åt, acceptera och anpassa sig till, motarbeta, försöka förändra eller så får de flytta till vad som går att uthärda eller gå under. Det här är evolutionen i ett nötskal. Förändringar sker hela tiden som åstadkommer skillnader som alla som kan måste ta ställning till.

Vad kan landsbygdsbefolkningen lära av detta. Det började för mer än 70 år sedan. Då var villkoren kärva för många människor och det fanns stort behov att ändra på många förhållanden. I dag har vällevnaden kommit många till del genom den politik som förts. De politiska skillnaderna vad gäller städernas behov kan tyckas mindre stora. Många människor har utbildat sig och fått välbetalda arbeten i den byråkratiska stadsdjungeln. Vi kan heller inte påstå att landsbygdens befolkning är utfattiga men de har absolut inte tillgång till samma livsvillkor som stadsbefolkningen. Det är annorlunda att bo på landsbygden än i stan och skall så vara. Men hur skall det vara ungefär lika?

Landsbygdens största problem i dag är alla tomma fastigheter i byarna. Folk som utnyttjar det bästa på båda ställen. Villa och bra jobb i stad eller tätort, hus, hemman och skog på landet. Det gäller att maximalt utnyttja båda ställen för sin egen vällevnad. Plocka ut skogen, kalavverka, jaga så mycket älg som möjligt. Ha så hög lön som möjligt i sitt arbete. Landsbygden blir hela tiden skamutnyttjad. Mycket av ägandet står och förfaller. Inte alla duger till något i skogen. Åkermarken växer igen med asp och björksly. Underifrån kommer granskogen att ta över. Barnen blir inte anpassade till livet på landsbygden, får inte hembygdskänsla och blir ofta bortskämda – omedvetna om livets villkor.

I den här karusellen inträffar riktigt läskiga förhållanden – nämligen. De som lämnat landsbygden men som fortfarande äger sina fastigheter blir mer eller mindre landsbygdens fiender nummer ett tillsammans med det politiska etablissemanget. Våra tidigare grannar och kanske till och med barn blir till utsugare från hembygden. Allt skall utnyttjas maximalt. Skogen kalhuggs, och landsbygden blir utsatt för en plundringsvåg och får ingenting tillbaka. Vi som bor på landsbygden skall visa god min i magert spel och glädjas åt att: De kommer ju ändå till sommaren, till påsklovet, till midvinterlovet, till älgjakten eller vad det nu är. Detta är mycket psykiskt påfrestande! Vi kan se framtiden rinna iväg till ingenstans och allt blir öde och tomt. Förött! Det här kan aldrig botas med kommunala eller andra BIDRAG!

Harald Holmberg

Våra tidigare grannar och kanske till och med barn blir till utsugare från hembygden.

Skatteutjämning och annan ”utjämning”

Insändare Läser man ”rikstidningarna” så är det ett stort motstånd mot att ”Stockholm ska betala skatteutjämningen”. Det finns däremot inget motstånd mot att landsbygdens pengar slussas in...

Lite civilkurage vore klädsamt

Ledare Men sannolikt räcker det inte att lägga ner byskolor, förskolor och äldreboenden för att få budgetar i balans. Osthyvlarnas tid är över, nu behövs bödelns yxa, svärd och skoningslöshet.

(S): Varför stöttar inte (M) kostnadsutjämningen?

Insändare I dagarna röstade riksdagen ja till regeringens nya förslag till kommunal kostnadsutjämning. Förslaget förväntas, enligt SCB:s preliminära siffror för 2019, ge Robertsfors kommun...

Ett öppet brev till regeringen

Ledare Jag tror ni skulle behöva ta time out och rikta blicken inåt under överskådlig tid. Mot er som nu representerar svensk politik.

(C) vill satsa på klimatsmarta billiga småhus

Insändare Många människor har insett att det så kallade klimathotet inte bara är en hotbild längre fram i tiden utan redan en bister verklighet. Viljan att göra bra miljöval är stor bland...

Sverige måste hitta balansen

Ledare Finansdepartementet och regeringen stoltserar med goda statsfinanser och stort reformutrymme. Samtidigt går många kommuner på knäna och tvingas dra ner på välfärden. Vård, skola...