Torsdag 9 april 2020

Västerbottens Mellanbygd

Hårt betad tallplantering med stort inslag av självföryngrad gran och löv, ur beteshöjd, som i dag kan röjas med tillfredställande resultat. En lätt lövröjning vid en planthöjd på 1-1,5 meters höjd är utförd. Foto: Nils Löfgren

För många älgar beror på för stora ungskogsytor

Insändare · Published mar 19, 2020 at 01:15

Den pågående debatten om älgproblematiken i dagens skogsbruk, upplever jag som frustrerande. Efter ett långt skogsmannaliv, i tider när ett färskt älgspår var en sensation, till dagens tv-bilder med älgar drösvis i betade ungskogar, väcker tankar. Hur kan detta uppstå, det kan vara på plats att reflektera över.

Man kan inse att naturens egna lagar är satta ur spel. Kungsörnen kan vara ett exempel på hur naturen själv reglerar samspelet. Innan kungsörnparet lägger ägg för att reproducera sig, tar den god tid på sig att undersöka fodertillgången. Dåligt år med sork ingen äggläggning. Älgens stora reproduktion är ett resultat av mänskligt ingrepp i naturen i form av stora ungskogsytor med dukat matbord för älgen. Ett matbord som i extremfallet bara består av huvudrätten.

Trakthyggesbruket anser även jag vara det maximala, om strävan är en monokultur av tall. Nu är ju skogsbruk inte växthusodling befriad från all yttre påverkan. I lägen med betesproblem får man lov att vara anpassbar.

Volymförluster:

Att kalavverka 80-90 årig skog på friska marker, som gallrats först i 60-70 års ålder samt med utebliven slutgallring, klassar jag som nutidens baggböleri och en virkesstöld från kommande generationer. Stora volymer grovt virke går förlorat i ett tidsperspektiv om 20-30 år.

Här kan man tycka att lagar och regler har brister. Statens skogar där vi alla medborgare har äganderätt borde förvaltas långsiktigt och inte kräva ett kortsiktigt ekonomiskt utfall. Träindustrins framsteg och inte minst limträsidan har kommit långt vad gäller bärande konstruktioner, där klenare dimensioner virke kan komma till användning i mycket större utsträckning.

När jag ser bilden av en sönderbetad tallungskog på frisk mark i beteshöjd, utan inslag av löv, gran och andra trädslag kan jag undra över åtgärden. Betesskadeproblematiken är inte ny, den kom på 80-talet på marker med stort betestryck, vandringsområden kan man inte röja en tallföryngring i ett för tidigt stadium och ställa enbart tallplantor i kvarvarande bestånd. Här gäller att avvakta en senare tidpunkt med åtgärder trots förlorad tid och tillväxt. Beståndet kommer att bli skiktat och ett blandbestånd blir resultatet, men inte en kalyta. På hedmarker gäller helt andra föryngringsmetoder, men här är den naturliga föryngringen tillämpbar.

Men visst finns det glädjeämnen att vara tacksamma över. Fotosyntesen, denna geniala biologiska växtfiberfabrik, får vi, som en skänk från ovan. Även älgen har äganderätten till den. Experterna framhåller att vi aldrig haft så mycket skog som i dag, vilket är glädjande. Att det råder en åldersmässig obalans i våra bestånd är förståeligt, men troligen inte orsakat av älgen. Den besitter däremot urminnes hävd till gröda för sin överlevnad.

Om vi bevarat hälften av den skog som senaste 20-30 åren enligt min mening gått en för tidig död till mötes hade vi haft en helt annan åldersfördelning och en betydligt mindre andel älgbetad tallkulltur.

Nils Lövgren

f.d. kronojägare på Rämjaurliden

Älgens stora reproduktion är ett resultat av mänskligt ingrepp i naturen i form av stora ungskogsytor med dukat matbord för älgen.

Riskgrupper bör få smittopeng

Insändare Vi ser dagligen hur antalet som smittats av coronaviruset ökar. Det skapar oro och osäkerhet hos många människor. Inte minst hos alla dem som finns i någon riskgrupp. Moderaterna...

Ny maktordning efter coronan

Ledare Det sägs att det kinesiska skrivtecknet för kris även omfattar ordet möjlighet.

Coronaviruset synliggör systemfelen i samhället

Insändare Just nu pågår en gemensam samhällskamp mot coronaviruset där alla visar medmänsklighet och solidaritet för att minska spridningen. Vi är alla enade om att skydda dem som är i...

När det krisar håller vi ihop

Ledare Visst blir man lycklig av att få bevittna sådan mänsklig värme och omhändertagande, mitt i detta elände.

Varför testar man avlopp men inte corona?

Insändare Sverige slutar av resurs- och kostnadsskäl att testa alla misstänkta fall för coronaviruset. De kostar bara nån tusenlapp per test för coronavirus, så jag får inte ihop dessa...

Nu är det hög tid att samarbeta

Ledare Politiker är fast i strukturer som enligt min uppfattning borde förändras i takt med att världen förändras.