Tisdag 7 juli 2020

Västerbottens Mellanbygd

Kommunerna klarar inte äldrevården

När Ädelreformen infördes 1992 skapades en försämring av äldrevården utan skådat slag. Genom denna reform fick kommunerna ett större ansvar men kommunerna har får dålig kompetens för att klara detta därför har vi så dålig äldrevård i Sverige.

Insändare · Published jun 17, 2020 at 01:15

Vård flödet från slutenvård till kommun- och primärvård har därför accelererat. Att allt mer av hälso- och sjukvård flyttar ut från sjukhusen och till hemmen har ekonomiska incitament, att vårda människor i det egna hemmet blir billigare.

På sjukhus ligger man nu för tiden bara under den absolut mest kritiska tiden, därefter är man utskrivningsbar. De som vårdas hemma blir allt mer sjuka och behöver ofta mer avancerade sjukvårdande insatser.

En målsättning är att 80 % av vården ska bedrivas av kommunal vård och primärvård och endast 20 % i slutenvården. Det är i kommunerna som den ”sista hållplatsen” ska bli för den enskilde vårdtagaren istället för på våra sjukhus. Sjukvårdslagen anger att varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård i de områden som ligger inom kommunernas ansvar. Det ska klaras av utan läkare eftersom kommunerna har skyldighet att endast tillhandahålla sjuksköterskor men inte läkare.

Kommunerna har fått axla ett större ansvar för vårdtagare än vad man både teoretiskt och praktiskt kan hantera. De privata vård- och omsorgsföretagen arbetar på uppdrag av kommuner och landsting. Kommunerna har alltså ett ”övergripande ansvar för all äldrevård”. Trots detta kräver de privata företagen samma vårdpeng som kommunen.

I en kommun finns ett brett register av olika vårdtagare som inte ens kan ta sig till en vårdcentral eller anses färdigbehandlade av slutenvården. Det är alltså främst sjuksköterskor som har ansvaret för dessa. Dessutom kan det vara så att sjuksköterskan kan ha ansvaret för flera verksamheter som demensboende, hemsjukvård, bollplank för personal med lägre kompetens mm. Till råga på allt finns det inte tillräckligt med sjuksköterskor så personal med lägre behörighet får ta deras beslut. Dessutom är kommunerna nu mer strikta om vem som ska få hemsjukvård och istället hänvisar ett större flertal till primärvården.

På grund av diskussioner om patientsäkerhet och äldrevårdens kvalitet krävs en ökad dokumentation och kommunikation av den ansvariga distriktssjuksköterskan. Kommunpolitiker har små eller inga kunskaper alls om avancerad hälso- och sjukvård och kan därför inte avgöra behovet av dessa i kommunen. Någon annan tolkning kan inte göras eftersom äldrevården har försummats hela tiden sedan ädelreformen infördes 1992. Idag har mindre än 20 % av distriktsjuksköterskorna någon specialistutbildning inom äldrevården. Det måste vara kommunerna eller staten som betalar och ombesörjer sådan utbildning.

Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag och ingen rättslig lag som kan tas till domstol.

Vård flödet mellan kommunal vård, slutenvård och primärvård kräver god samverkan mellan de olika aktörerna. Det är ett viktigt samarbete mellan kommun och landsting som inte enbart gäller ekonomi utan även informationsöverföring och vårdplanering. För att sjuka/patienter som rör sig mellan huvudmännen inte ska fara illa måste man ta hänsyn till fler variabler än ekonomi utan även kvalitet på sjukvård och i samråd mellan aktörerna. Man har sett att när kommunernas hälso- och sjukvård växer har man inte ökat kompetensen i samma takt särskilt som det inte är aktuellt för kommunerna att anställa läkare eller att fortbilda sjuksköterskor. Problemet tycks vara att tjänstemännen inte förstår vikten av att inkludera sjuksköterskornas hälso- och sjukvårdsperspektiv när man utformar organisationen, här gäller främst en ekvation som ska gå ekonomiskt jämnt ut. Man har helt enkelt ofta inte själv den kompetensen och/eller förstår inte värdet av den. Cirka 50 % av enhetscheferna för vård och omsorg har endast gymnasiekompetens. Geriatrisk vård har varit under debatt i ett stort antal landsting även i vårt. Många menar att landstingen överlåter kostnader för geriatrisk sjukvård på kommunerna som inte alltid har kompetens att se sin bristande duglighet eller kapacitet. De som kommer i kläm är de äldre. Resultatet ser vi idag bland äldreboende där man sett bristande insikt hos enhetschefer både i kommunal och privat regi. Distriktssköterskorna anger att deras situation är ohållbar och att de slits mellan kravet på en mer avancerad vård och de medel som kommunen tillhandahåller.

Kurt Berg

Näringsfysiolog

Regeringens bredbandspolitik splittrar stad och land

Insändare I Västerbotten är 8 av 10 hushåll anslutna till fibernät. Trots det saknar 4 av 10 av landsbygdsborna i länet en anslutning. Regeringens kraftlösa bredbandspolitik splittrar stad...

Elflyg och drönare är framtiden

Ledare Häromveckan presenterades ett spännande forskningsprojekt med bland annat Åsele kommun, Örnsköldsviks flygplats och Luleå tekniska universitet som intressenter.

Sverige måste agera när coronavaccinet lanseras

Insändare Regeringens misslyckande kring coronatestningen får inte upprepas när ett framtida vaccinationsprogram planeras. Det krävs bättre engagemang, tydlighet och ansvarstagande från...

Statsägt bolag sabbar demokratin

Ledare Att ett statsägt bolag nu smygvägen och i strid med gällande lagstiftning försöker sabotera distribution av tidningar på landsbygd och i glesbygd i är minst sagt upprörande.

Regionens och kommuners samarbete måste förbättras

Insändare Samverkan behöver stärkas mellan Region Västerbotten och kommunerna. Centerpartiet i Västerbotten har lämnat in en motion som handlar om en starkare samverkan mellan regional...

Sluta racka ner på småskolorna

Ledare Om vi menar allvar med att utveckla glesbygdskommuner måste vi värdera våra resurser, sluta predika avveckling och våga gå mot strömmen.
Sport