Tisdag 25 juni 2019

Västerbottens Mellanbygd

Landsbygden går därmed miste om lokala ekologiska värden och ekonomiska tillgångar, till fördel för småpengar till ett välmående kraftbolag, anser skribenterna. Foto: PIXABAY

Landsbygden tappar stora värden i utbyggda älvar

Insändare · Published maj 24, 2019 at 01:15

Skellefteå Kraft anmäldes nyligen av Länsstyrelsen i Västerbotten för flera misstänkta miljöbrott. Det handlar om händelser vid Åmans övre kraftverk i Vindelälven, Agnäs i Öreälven, Krångfors kraftstation i Skellefteälven samt anläggningen vid Stora Bygdeträsket och Rickleån. Händelserna handlar i de flesta fall om att för lite vatten släppts ut i älvarna, vilket fått stora miljökonsekvenser.

Vi lever och verkar i älvdalar där Skellefteå Kraft bedriver vattenverksamhet, mestadels genom småskalig vattenkraft. Företaget kan hushålla med vattnet hur de vill, då det är svårt att bevisa vad som är faktiska ”underhållsarbeten” eller ”driftstörningar”. I samtliga fall handlar det om ineffektiva strömkraftverk som saknar reglerförmåga. För lite vatten skadar turbinerna och är det för mycket vatten, ja då tvingas man spilla bort det mesta. Detta ger snabba och stora nivåskillnader som är onaturliga och skadar det ekologiska livet, såväl på land som i vattnet.

Vi är rörande överens om att de anmälda händelserna inte är några undantag. Under många år har vi bevittnat, dokumenterat och ideellt fått hantera situationer där djur och natur farit illa. Vattenkraftverken, som står för ett ytterst försumbart bidrag till elsystemet, gör våra älvar till en spillra av vad de har potential att vara.

Gemensamt för oss undertecknande är att vi representerar vattendrag med höga naturvärden och med hårt brandskattade bestånd av vildlax och havsöring. Ifall vandringsmöjligheter fanns för dessa hotade arter, skulle viktiga lokala intäkter och utveckling kunna genereras. Detta fråntas vi av Skellefteå Kraft som i reklam säger sig arbeta för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Ett tydligt exempel är det eftersatta och olönsamma kraftverket i Agnäs. Den så kallade ”fisktrappan” har stora brister och vandrande lax och havsöring blir fast nedanför kraftverket från senvår till höst. Ett annat exempel är Hednäs kraftverk i Åbyälven där fiskvägen inte fungerar, trots över 20 år av åtgärdsförsök. Skellefteå kraft borde ur ett ekologiskt och samhällsekonomiskt perspektiv riva kraftverket, men väljer istället att satsa resurser på en ny fiskväg. En fiskväg som inte kommer att fungera tillräckligt bra för att återställa lax- och öringbestånden till sin rätta potential.

Erfarenhet har visat att det är svårt att bygga fungerande fiskvägar. När man byggt en fiskväg återstår ofta en lång process av utvärderingar och justeringar innan man uppnår godtagbara resultat. Ifall man lyckas är oftast fiskvägen optimerad för lax och öring, medan simsvaga arter fortfarande är begränsade i sina vandringar. Inte ens en mycket effektiv fiskväg återställer vattendragens fulla potential eftersom fördämningen fortfarande dämmer värdefulla strömhabitat.

Landsbygden går därmed miste om lokala ekologiska värden och ekonomiska tillgångar, till fördel för småpengar till ett välmående kraftbolag.

Vi vill se att ägarna, Skellefteå kommun, ger ett tydligare direktiv till Skellefteå Kraft när det gäller hållbarhetsarbete och lokal hänsyn. De hållbarhetsavvägningar bolaget gör bör följas upp och granskas systematiskt. Dessa små strömkraftverk har spelat ut sin roll och bör rivas ut. Nyttan uppväger helt enkelt inte skadorna.

Robert Westin

ledamot Älvräddarna Pite- och Åby Älvdal

Johan Hörnemalm

Älvräddarna Pite- och Åby Älvdal

Magnus Larsson

ordförande Åby älv nedre fvo

Mikael Bergh

ägare Mago fishing

Gunnar Bergman

ordförande Lillpiteälvsgruppen

Jari Toivanen

Älvräddarna Robertsfors

Richard Löwall

Älvräddarna Robertsfors

Anders Kagervall

ordförande Rickleåns övre fvo

Oscar Norlin

E-cigaretten inte ofarlig men ökar bland unga

Insändare Allt färre västerbottningar röker – men i stället ökar andelen som testar e-cigaretter, framför allt bland unga. Nu visar ny forskning som presenteras i Lungrapporten 2019 att...

Statliga jobb gör stor skillnad

Ledare Så var det dags igen för en kartläggning av den statlig närvaron ute i vårt avlånga land. Denna gång fick Länsstyrelserna uppdraget. För inte så länge sen, närmare bestämt i maj...

(S)trandhäll är inte trovärdig

Insändare Ann-Mari Begler tillsattes som generaldirektör för Försäkringskassan september 2015 av Socialdemokraterna. Hon fick uttryckliga order att sänka kostnaderna för Försäkringskassan,...

Glesbygden har fått nytt fokus

Ledare Bevisligen har något hänt. Det har blivit ballt att skriva om lands- och glesbygd, även i riksmedierna Det är bra. Mindre bra är perspektiven. Ibland undrar jag om fördumningen...

Varg och gröna näringar fungerar inte tillsammans

Insändare Naturvårdsverket beslutade den 9 maj i år att Jämtlands län ska ha en föryngring av varg, motsvarande tio vargar. Detta trots att alla fyra nordligaste länens...

Vad ska vi med släktgårdar till?

Ledare Jag råkade följa en twitterdiskussion om släktgårdar. Två läger utkristalliserade sig snabbt. Det hela startade med frågan: ”tror journalisterna på DN m.fl verkligen att man ”bor...