Tisdag 20 oktober 2020

Västerbottens Mellanbygd

Nyttja byaföreningarna istället för dyra konsulter

Insändare · Published okt 15, 2020 at 01:15

I min hemby på 40-talet med 30-tal invånare var de flesta hemmansägare. I byn fanns några experter; skomakare, smed och snickare. Hade man problem så fanns det alltid lösningar som kom från uppfinnar-jokke, snilleblixten, smarta Agda eller klurige Nils.

Barnmorskan och kloka Svea löste problem för barnfamiljer.
Ibland måste man ändå ha tillstånd från skogvaktare eller jägmästare för att avverka skog. Veterinären kom när det krånglade med någon ko som skulle kalva. Slaktmasken kunde alltid någon i byn hantera vid slakt. Läkare och tandläkare kunde man behöva i nödläge men ibland klarade man ´även det genom kloka gubben. Allt skedde utan ersättningar för man bytte tjänster.
Man var van att klara det mesta själv och man kunde nog ibland göra det som inte var så lagligt, tjuvkoppla strömmen till vedkapen till exempel. Man ville även tillgodose behov av kulturaktiviteter.
Man hade ofta en föreläsningsförening som svarade för evenemang, man kunde få lyssna till Spelman Öst eller upptäcktsresande eller ha kurser av skilda slag. Man fick bidrag från länsförbund. Det var den tidens folkrörelse. Det fanns givetvis även en vägförening och en tjurförening. Ungdomar var aktiva inom någon idrottsförening.

Jag har beskrivit ett samhälle där man klarade av det mesta själv då man nyttjade den kompetens som fanns i byarna. Man hade mycket stark självkänsla. Jag är medveten om att det är 80 år sedan men det kan finnas anledning att påminna om hur man samarbetade och tog till vara kompetens.

Nu vill staten stödja landsbygdsutveckling genom EU-projekt. Mycket snart har man sökt någon expert eller konsult och då sällan i den egna kommunen.

Man anser sig inte ha tillräcklig lokal kompetens eller är det så att man inte längre har den självkänsla som fanns förr. Ett företag drivs genom den kompetens som man har bland sin personal. Har kommunerna gjort någon inventering av kompetens som kan finnas lokalt. Har man vid anställning av personal kartlagt vilka faktiska behov man har för utveckling. I byn kände man till kompetens och nyttjade den till fullo. Det borde ändå vara så att de som bor i kommunen har särskilt stark känsla för bygden och skulle som förr finna bra lösningar på problem.

Är det dags att börja nyttja byaföreningar och låta dem ta ställning till hur man löser problem i kommunen. Det kanske finns dolda uppfinnare, snillen och nytänkare, som gör jobbet utan höga konsultarvoden. Dessa har folkrörelsen Hela Sverige Ska Leva intresse av att uppmärksamma. De kallas eldsjälar. Länsstyrelsen utser även kommunernas vardagshjältar. Vilka kostnader har kommunerna för konsulter? Kanske man hade kunnat spara in mycket pengar om man hade gjort bättre koll av kompetens som krävdes utifrån behov?

Bo Nilsson

Undvik onödig björnexplosion!

Insändare Många av oss som upplevde “älg explosionen” på 1980-talet, ser många likheter med dagens utveckling av björnstammen i Västerbotten. Då, vid början av 1980-talet upplevde jägarna...

Norrlands glesbygd är en gödkalv

Ledare Att klyftorna ökar mellan stad och land är ingen naturlag utan ett resultat av politisk flathet kombinerat med ett kolonialt synsätt på framför allt glesbygdskommuner.

Utred inte ihjäl Norrlands kraft

Ledare Det är hög tid för nya sätt att möta framtidens utmaningar genom att ta vara på kraften från oss som bor och verkar i Norrlands inland.

Återinför arbetslinjen för mer välfärd

Insändare Redan innan coronakrisen slog till hade Sverige lägst tillväxt per person i hela EU. Då går det fråga sig hur vi ska klara av att finansiera vår gemensamma välfärd, särskilt för...

Gymnasielagen blev ett fiasko

Ledare Ingen kommunpolitiker med en humanistisk värdegrund och anständighet i kroppen utvisar dessa killar eller tjejer