Fredag 16 november 2018

Västerbottens Mellanbygd

Skogslänen ska få behålla pengar från vattenkraften

Insändare · Published sep 14, 2018 at 08:15

Föreningen Sveriges vattenkraftkommuner/regioner bildades 1999 i Östersund, och har idag 34 medlemskommuner, 33 kommer från de 7 nordliga skogslänen, medan en kommer från Halland.

Vi verkar för att beskattningen av vattenkraftsanläggningarna delvis skall stanna i regioner där värdena uppstår. Idag går alla pengar antingen till staten eller till exploatören. Samtliga vattenkraftanläggningar har ett taxeringsvärde, som totalt i landet uppgår till cirka 200 miljarder kronor. Skatten har varit 2.8 procent, men är nu långsamt på väg nedåt. Det betyder att 5.6 miljarder kronor per år tillfallit staten, medan vattenkraftkommunerna har kunnat söka bygdemedel om cirka 125 miljoner kronor per år. En mycket blygsam summa i sammanhanget.

När vattenkraften byggdes ut under främst första hälften av 1900-talet, var alla så glada åt att vi fick el i bygderna. Det gav dessutom arbetstillfällen så ingen hade några större krav på ersättningar. Idag är det bara ett fåtal arbetstillfällen kvar, till och med regleringen av älvarna sker nu från Stockholm. Stora landområden, både jord som skog, lades under vatten medan tomma älvfåror ligger som stenöknar nedanför kraftverken. Gårdar och hela byar fick rivas eller flyttas och fisket försämrades. Idag finns inga laxar i älvarna eller ålar i insjöarna. Jakten och fisketurismen har påverkats negativt och samerna har fått stora problem vid renflyttningen.

Sverige vill vara ett land som håller ihop och skall vara jämnlikt på alla områden. Ung- gammal, fattig-rik, nära –långt ifrån, kvinna-man, sexuell läggning, med mera. Hela Sverige skall leva.

Men hur är egentligen verkligheten? Jo, Sverige håller långsamt på att dras isär. Storstadsregioner mot gles- och landsbygd. Vi kan börja med befolkningsutvecklingen. Från 1980 och fram till idag har de 7 nordligaste länen tappat 75.000 invånare medan övriga Sverige har ökat med 1.4 miljoner invånare. Det betyder att vi som bor i norra Sverige skall dela på en allt tyngre börda. Välutbildade ungdomar flyttar och de äldre blir procentuellt fler och fler. Skattekraften sjunker.

Affärer, skolor, bensinstationer läggs ned. Det blir glesare mellan sjukhus och vårdcentraler. Längre avstånd till arbete och fritidssysselsättningar för barnen. Kollektivtrafiken är undermålig om den över huvud taget fungerar. Bilar i varje familj är ett måste, inte en utan fler, samtidigt som bensinpriserna hela tiden slår nya rekord.

För många år sedan infördes ett kommunalt skatteutjämningssystem i Sverige. Systemet skulle göra det möjligt att ha någorlunda likvärdig kommunal- och landstingsskatt i landet. Många parametrar ingår i systemet, dock inget om vattenkraftens påverkan. Systemet har havererat. Idag skiljer det 1.90 kronor per hundralapp i genomsnitt, mellan snittet i de 7 nordliga länen jämfört med övriga landet. Skillnaden har dessutom en tendens att öka hela tiden och för en inkomsttagare som tjänar 300.000 kronor per år skiljer det alltså 5.700 kronor per år. Tar vi ytterligheterna, alltså högst mot lägst beskattade kommun skiljer det 6.50 kronor eller 19.500 kronor per år för en medelinkomsttagare. Det betyder att de 1.7 miljoner invånarna i skogslänen betalar cirka 7 miljarder mer i kommunalskatt än motsvarande befolkningsgrupp i övriga Sverige. Och ingen kan väl påstå att vi har bättre service i dessa bygder.

Lägg därtill att medelinkomsten i de 7 skogslänen är cirka 25.000 lägre än snittet i övriga landet. Vi bränns i och med detta i båda ändar.

50 procent av skogsmarken ägs av privatpersoner. För 100 år sedan bodde dessa personer på sina fastigheter och skattade i hemkommunen vid skogsavverkningar. Idag bor allt fler skogsägare utanför sin hemkommun och skattar därmed i en annan kommun än där skogsmarken finns. Detta kan man säga är en smygande skatteflykt från skogslänen.

De 7 nordliga länen bidrar med utöver 90 procent av vattenkraften, i stort sett all malmproduktion och den i särklass största delen av skogsråvaran kommer ifrån de 7 skogslänen. Skogsprodukter är för övrigt Sveriges största nettoexportgrupp.

Stad och land behöver varandra, vi vill att hela Sverige håller ihop. Men vi kan göra ett tankeexperiment. Vi bygger en ”Berlinmur” runt Stor-Stockholm. Inga människor kommer ut, inga kommer in. Inga varor och produkter kommer in, inga varor eller produkter kommer ut. Sedan låter vi detta rulla på i endast 14 dagar. Därefter kollar vi på vilken sida av muren som klösmärkena sitter.

Är det någon som tror att de sitter på utsidan kan ni höra av er.

Sveriges Vattenkraftskommuner och -regioner

Ingvar Persson

ordförande

Vi verkar för att beskattningen av vattenkraftsanläggningarna delvis skall stanna i regioner där värdena uppstår. Idag går alla pengar antingen till staten eller till exploatören.

Problemlösare i Västerbotten kan få mer stöd

Insändare Förra året delade Arvsfonden ut 21,3 miljoner kronor till föreningar i Västerbotten. Det är tyvärr en minskning jämfört med året innan. Fler föreningar i länet skulle kunna få...

Bakslag för Lövångersbygden

Ledare Den gångna månaden har bjudit på ett rejält bakslag för Lövångersbygden. Lövånger Kyrkstad AB har tvingats begära sig själva i konkurs. Verksamheten har drivits i nästan fem år...

Mindre alkohol ger mindre våld

Insändare Alkohol är den enskilt största faktorn bakom våld i samhället. Det finns en stor mängd studiersom visar på sambandet mellan den totala alkoholkonsumtionen och förekomsten av våld....

Skrotbilar - en storstadssatsning!

Ledare Kollegan Lokaltidningen publicerade i förra veckan ett mycket intressant uppslag kring problemet med skrotbilar. Enligt branschorganisationen Bil Sweden finns idag ca 1,2 miljoner...

Så rustar vi landsbygden för byggande av nya bostäder

Insändare Kommuner i behov av tillväxt döms ut på förhand när bankerna inte beviljar lån till nyproduktion och renoveringar. Därför krävs regelförenklingar och ett mer innovativt byggande....

Snön faller och vi med den

Ledare Snön faller och vi med den. Ulf Lundells låt från 1978 dyker upp i minnets labyrinter. Vad han menade med att vi faller med snön är något oklart men för glesbygdsbor som bor efter...