Söndag 28 februari 2021

Västerbottens Mellanbygd

Vi behöver ett aktivt skogsbruk för att få välfärd

Insändare · Published feb 24, 2021 at 01:15

I skogsdebatten ställs olika skogliga intressen mot varandra, som om allt vore oförenligt. Skall vi ha skogen för att ströva i och där vi plockar bär och svamp, eller skall den brukas och avverkas? Jag tror att skogen räcker till bådadera, för utanför de mest stadsnära skogarna är det väldigt liten ”risk” att du skulle stöta på någon annan än just skogsägaren – och lingonställena var för några år sedan ett kalhygge.

Alla vet att vi får brädor och plank, pappersmassa och papper, men vi tänker oftast inte på det ingen vill vara förutan –välfärden!

Jag kommer i mitt exempel att visa vad som händer, och vilka värden som varje hektar skogsmark skapar i Västerbotten – år efter år! Medeltillväxten i länet är ca. 3,5 skogskubikmeter/ ha, och jag utgår också från att hälften av virket åker till sågen och andra hälften till massaindustrin.

Efter att sågen gjort brädor av timret från samma hektar är det värt uppemot 2000 kr, och massaindustrins förädlingsvärde är på sin del ännu mer – runt 4000 kr. Det årliga förädlingsvärdet på tillväxten på ett hektar skogsmark blir således ungefär 6000 kr!

För gemene man blir det kanske ännu intressantare om man tittar på hur den summan fördelas i alla led. Vi kan börja med skogsägaren vars rotnetto torde vara runt 800 kr, med lite avdrag för skogsskötsel. Skogsentreprenören behöver nog drygt hundra kronor, och en timmeråkare skall också ha sin del.

I hanteringen på industrierna skall förädlingsvärdena betala löner och investeringar, och förhoppningsvis i slutänden ge en liten vinst. Somliga retar sig på vinster, men den absolut största ”vinsten” i den här värdekedjan – den gör det allmänna via skatten.

Utan att dissikera siffrorna ännu mer kan vi anta att statens skatteandel bara i de här leden är 50%, alltså 3000 kr / ha. Vi kan fortsätta exemplet med att multiplicera den summan med antalet hektar skogsmark som vi har i länet.

Vi har 3 329 000 ha skogsmark i länet, vars årliga tillväxt ger ett värde på ca. 20 miljarder – varav staten alltså får minst 10 miljarder i skatteintäkter. Då har jag inte räknat med de industrier som är beroende av skogsbruket, såsom t.ex. tillverkare av skogsmaskiner och timmerbilar – som också omsätter miljarder bara i Västerbotten. Jag har heller inte räknat med de enorma investeringar på över tio miljarder som görs i Obbola, Komatsus nya fabrik och i Husum, och den sysselsättning och skatteintäkt som dessa genererar.

Skatteintäkten bara från den årliga tillväxten i länets skogar är ett par miljarder MER än vad Region Västerbotten använder i vår sjukvård, något som kanske inte är det första vi tänker på då vi störs av timmerbilar på vägen eller ett av nytt hygge. Att ständigt kräva mer av ”vård, skola, omsorg” och samtidigt kräva att skogen inte skall brukas, det torde vara mer oförenligt än att skogen skulle kunna tillgodose de flesta av våra önskemål.

Att INTE bruka skogen skulle innebära att vi missar enormt mycket medel till den välfärd som alla vill ha mer av. Att INTE bruka skogen borde väl därför rimligen betraktas som en form av missbruk….?

Arne Lindström

Hjärtsjuka barn ska överleva!

Insändare Trots att barn som föds med hjärtproblem löper ökad risk för hjärtsjukdom senare i livet är det många som aldrig följs upp av sjukvården. Nästan alla hjärtsjuka barn i Sverige...

Se möjligheterna bortom krisen

Ledare Ur samhällskris utvecklas nya livsmönster och mötesformer och den processen pågår medan vi fightas mot Corona.

Vi behöver ett aktivt skogsbruk för att få välfärd

Insändare I skogsdebatten ställs olika skogliga intressen mot varandra, som om allt vore oförenligt. Skall vi ha skogen för att ströva i och där vi plockar bär och svamp, eller skall den...

Klimatsmart har blivit kommers

Ledare Tystnaden efter SVT:s inslag om att det skulle kosta 250 000 kronor att byta batteri i en elbil, är intressant.

Starkaste budgeten genom tiderna i Västerbotten

Insändare Pandemiåret har präglat hela samhället och inneburit enorm press på hälso- och sjukvården. Men året har också präglats av samverkan och beslutsamhet. Det står klart när vi i...

Bäst infrastruktur på landet!

Ledare Men som vanligt är det stadsperspektivet som styr debatten genom det stora fokus som ligger på tillgång till publika laddstolpar.
Personligt
Opinion
Behöver du hjälp?


Sport