Söndag 28 februari 2021

Västerbottens Mellanbygd

Klimatsmart har blivit kommers

Ledare · Published feb 18, 2021 at 06:15

Tystnaden efter SVT:s inslag om att det skulle kosta 250 000 kronor att byta batteri i en elbil, är intressant. I reportaget fick vi se bilägaren, offerten och höra en kommentar från en inte särskilt förvånad forskare.

Måhända var exemplet udda, kanske berodde den höga kostnaden på att det var en ovanligt ”gammal” elbil, men inslaget borde under alla förhållanden lett till en efterföljande debatt och i alla fall någon kommentar från regeringen. Men icke. Det blev helt tyst. Munskyddens vara eller icke vara och frusna isar fick istället stort utrymme i medierna.

Jag är själv journalist och vet med vilket allvar yrkeskåren tar sig an ansvaret att vara oberoende och kritiska. Det kräver mer mod att gå emot strömmen än att hänga med på dreven. Men något har ändå hamnat snett när vissa frågor alltid möts av tystnad, medan andra leder till ohemult stort intresse. Orättvisa fördelningar mellan städer och landsbygder blir en notis och kass mobiltäckningen ett reportage med en man som sitter på taket för att kunna ringa. Klimatomställning är också ett område där problematisering ständigt får stå tillbaka. Här serveras istället svaren innan någon ens hunnit formulera en fråga och med en förnumstig ton som om det bara finns en sanning om vad som är rätt respektive fel. Vem vinner på det?

Bilar med eldrift är för tillfället toppen medan dieselmotorer är döden. Trots att det sistnämnda bara för några år sedan sågs som smartaste miljövalen. Vad som är klimatsmart har blivit flyktigt som sommarvindar. Hur mycket styrs det här av bilindustrins intressen av skapa ett behov av att hela tiden köpa nytt? Det blev i alla fall slutsatsen från reportaget om batteribytet i elbilen, bara en dåre skulle väl reparera till det priset.

För mig som växt upp i ett tidevarv när farmor hade en slaskhink i köket, plastpåsar sköljdes ur och hängdes på tork, apparater, kläder och skor lagades och ”köp, slit och släng” var ett uttryck som signalerade illa ansvarstagande - går den här typen av klimatekvationer inte ihop. Argumenten faller på sin egen orimlighet och jag börjar allt mer fundera på vart de grundläggande och jordnära kunskaperna om orsak och verkan tagit vägen. Hur kan det upplevas som mer klimatvänligt att äta genmanipulerade sojaprodukter från Sydamerika eller Asien än att äta älgkött? När blev det klimatsmart att skjutsa matavfall hundratals mil i glesbygd istället för att kompostera? Det vill säga det som var slaskhinkens ändamål och syfte.

Min avsikt är inte att glorifiera svunna tider, men en skillnad mellan nu och då, är att när stora delar av maten och energin producerades på den egna gården handlade överlevnad om att värna och vårda de resurser som fanns. Idag bryr sig få om hur människor, djur och natur lokalt påverkas av hålen i marken efter utvunna mineraler. Betongen och snurrorna i vindkraftparkerna är måhända klimatsmarta, men har ett miljöpris som de som finns nära betalar.

Redan på farmors tid var kontanter visserligen viktiga, men idag är det bara att inse att det allt för ofta är starka marknadskrafter som styr vad vi tänker, tycker och gör.

Hjärtsjuka barn ska överleva!

Insändare Trots att barn som föds med hjärtproblem löper ökad risk för hjärtsjukdom senare i livet är det många som aldrig följs upp av sjukvården. Nästan alla hjärtsjuka barn i Sverige...

Se möjligheterna bortom krisen

Ledare Ur samhällskris utvecklas nya livsmönster och mötesformer och den processen pågår medan vi fightas mot Corona.

Vi behöver ett aktivt skogsbruk för att få välfärd

Insändare I skogsdebatten ställs olika skogliga intressen mot varandra, som om allt vore oförenligt. Skall vi ha skogen för att ströva i och där vi plockar bär och svamp, eller skall den...

Klimatsmart har blivit kommers

Ledare Tystnaden efter SVT:s inslag om att det skulle kosta 250 000 kronor att byta batteri i en elbil, är intressant.

Starkaste budgeten genom tiderna i Västerbotten

Insändare Pandemiåret har präglat hela samhället och inneburit enorm press på hälso- och sjukvården. Men året har också präglats av samverkan och beslutsamhet. Det står klart när vi i...

Bäst infrastruktur på landet!

Ledare Men som vanligt är det stadsperspektivet som styr debatten genom det stora fokus som ligger på tillgång till publika laddstolpar.
Personligt
Opinion
Behöver du hjälp?


Sport