Söndag 27 september 2020

Västerbottens Mellanbygd

Lämna inte glesbygden i sticket

Ledare · Published aug 12, 2020 at 09:30

Det är bara att konstatera, Vi lever i ett land som styrs av genuint ointresse för lands- och glesbygdsfrågor.
Häromsistens presenterade riksorganisationen Hela Sverige ska leva sin rapport om hur många av landsbygdskommtténs 75 punkter, som tagits fram av samtliga riksdagspartier i största enighet, som hade förverkligats. Svaret var tre. Och jag tror ni kan gissa vilka. Alldeles riktigt, de minst förpliktigande.

Två av dem handlade om bredband. Genom att ta beslut om att höja kapaciteten och ställa krav på staten att ha överblick på sina egna bredband och samarbeta med Post och telestyrelsen, för att främja fortsatt utbyggnad, var de punkterna avklarade. Den tredje infriades genom rapporten ”Kulturens geografi”.

Märk väl att åtgärderna inte på något sätt behöver byta några specifika fördelar för landsbygden. Kanske gynnar ökad bredbandskapacitet till och med storstäder mer än glesbygd?

I en artikel i tidningen Ny teknik 2016, ställdes frågan: När kommer 5 G till landsbygden? Expertsvaren blev: ”Lägg till 10 år från när ni fick tillgång till 4 G.”
För representanterna från Teliasonera och Telenor fanns uppenbarligen ingen tanke på att beskriva att det fortfarande finns områden som helt och hållet saknar mobiltäckning. Hur lång tid ska företagare och andra i tusentals glesa bygder vänta?

Det är skandal att ingen av våra nuvarande riksdagspartier driver de 75 punkter som de själva tagit fram. Att genomföra det som sagts, som alla varit överens om, borde ske med automatik, lekande lätt som musik från ett självspelande piano. Dessutom var ju alla ense om att samtliga punkter behöver genomföras för att få full effekt. Var sitter det fast? Behöver vi verkligen ännu fler utredningar?

Men kanske mest bedrövligt ändå är att inte heller lokala politiker driver på. Pajala, Övertorneå, Överkalix, Jokkmokk, Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Storuman, Malå, Norsjö, Lycksele, Vilhelmina, Dorotea, Åsele, Strömsund, Ragunda, Bräcke, Berg, Härjedalen, Älvdalen, Malung/Sälen, Vansbro och Torsby är kommuner dit ett särskilt åtgärdspaket motsvarande 500 miljoner skulle riktas och där sänkta arbetsgivare- och egenavgifter och avskrivning av studielån skulle prövas. Åtgärder som beräknats kunna finansieras flera gånger om genom att stävja fusket med reseavdrag för tidsvinst, det vill säga det som stadsbor åberopar för att slippa att åka kollektivt. I Norge och Danmark finns numera bara reseavdrag för avstånd. Vi borde följa deras exempel, om inte annat så för miljön.

Tyvärr, är den bistra sanningen att den strukturella diskrimineringen mot glesbygd får fortgå, decennium efter decennium. Bryr vi oss inte? Är vi för fega för att protestera mot den systematiska avveckling som sker? Eller beror tystnaden på att vi helt tappat förmåga till eget tänkande?

Det är skandal att ingen av våra nuvarande riksdagspartier driver de 75 punkter som de själva tagit fram.

Regionen tar inte ansvar för folkhögskolans finansiering

Insändare Folkhögskolan är en utbildningsform för vuxna som betyder oerhört mycket i integrationsarbetet i vår region. Vid Umeå folkhögskola som har sitt säte på Ålidhem- ett utsatt område...

Det lokala ledarskapet vet bäst

Ledare Jag är övertygad om att utvecklingen går åt rätt håll, om än lite långsamt ibland.

Sluta dalta med utländska brottslingar!

Insändare Det måste bli ett slut med daltandet gällande utländska kriminella som begår brott i Sverige. Av utlänningslagen följer att den som saknar svenskt medborgarskap och döms för brott...

Lansbygden först fossilfri

Ledare Elektrifiering av vägtransporter, både för personer och gods, är det enda hållbara sättet att klara riksdagens mål.

Region Västerbotten måste bli en bättre arbetsgivare!

Insändare Coronapandemin har varit utmanande och har påverkat och fortsätter att påverka oss alla i samhället. Alldeles särskilt har covid-19 påverkat sjukvården. Förändrade...

Likvärdig skola är en utopi

Ledare När barnens restid och skoldagarna blir längre än föräldrarnas arbetsdagar, hur garanteras då likvärdig skolgång och utbildning?