Onsdag 12 augusti 2020

Västerbottens Mellanbygd

Sluta racka ner på småskolorna

Ledare · Published jun 17, 2020 at 01:15

Ett centralistiskt perspektiv på hur ”verkligheten” ser ut har allt för länge fått styra våra tankar om status, framgång och utveckling. Terese Bengard, verksamhetschef för riksorganisationen ”Hela Sverige ska leva”, ger en fyndig illustration på hur exempelvis miljörankningar av kommuner kan bli helt absurda. Där hamnar kommuner med tät bebyggelse som tär på andras naturresurser högt, medan glest befolkade hamnar lågt.

”Låt oss exemplifiera logiken överförd på Amazonas regnskog. Världens lunga, klimatregulator och jordens största system för biologisk mångfald. Med logiken i Aktuell Hållbarhets kommunrankning, vore det bättre ur miljösynpunkt att regnskogen huggs ner och bebyggs med städer, som får sina leveranser av förnödenheter från annat håll. Då hamnar miljöbelastningen på de levererande platserna i stället för där förbrukningen sker”

Det finns forskning som går mot strömmen, men den citeras sällan. Istället tillåts utvecklingsstrateger och ledarskribenter ensidigt förklara nyttan med fortsatt centralisering. Givetvis med det underförstådda budskapet att det handlar om att ta ekonomiskt ansvar och att kvaliteten då också förbättras.

När det gäller skolor ges moteld i den finska publikationen ”Liten är naggande god – Den lilla skolan och kvaliteten i ljuset av forskningdär filosofie doktor Cynthia Reeves och forskaren Gunilla Karlberg-Granlund skriver:
”Elever från små skolor tenderar att klara sig bättre i fortsatta studier och i universiteten. Jämlikheten gynnas oftast bättre i små skolor än i stora. Den pedagogiska flexibiliteten i den lilla skolan är oftast viktigare än den stora skolans större utbud av valmöjligheter. Föräldrar och närsamhälle engagerar sig oftast mera i den lilla skolan – med positiva följder. Den lilla skolans fysiska miljö tenderar att stödja det pedagogiska arbetet bättre.”

Att verksamheten inte längre är ”pedagogiskt försvarbar” i små skolor är nonsens. Den världsberömde skolforskaren John Hattie, har granskat forskares resultat av framgångsfaktorer i skolan och sett att: den enskilde lärarens pedagogiska förmåga, sociala kompetens och ledaregenskaper var avgörande. Att skolans storlek inte har betydelse för undervisningsresultaten, visar flera studier. Det innebär förstås också att en större skola kan vara mycket bra. Tro inget annat.

För den norske professorn Ragnvald Kvalsund som studerat skolor i Norge blev resultatet att: i skolor med färre elever fanns större utrymme för alla elever att leka på rasterna. Inte bara de duktiga fick vara med i spelen. Eleverna blev mer toleranta mot olikheter när de lärde sig att samarbeta med varandra oavsett ålder, kön och intressen.

Det finns med andra ord många goda argument för att värna små skolor. För att vända utflyttning till inflyttning och ålderspyramiderna, behöver vi utveckla och behålla den service som ännu finns kvar, särskilt i byar och fjälldalar. Att kapa där är som att stänga kranskärlen för att få mer blod till hjärtkamrarna – korkat.

Små skolor påverkar också i allra högsta grad lokalt näringsliv som lanthandlare, taxichaufförer med flera. Om vi menar allvar med att utveckla glesbygdskommuner måste vi värdera våra resurser, sluta predika avveckling och våga gå mot strömmen.

75 år efter Hiroshima: Inför kärnvapenförbud NU!

Insändare Sadako Sasaki var knappt två år gammal när en atombomb släpptes över hennes hemstad Hiroshima i Japan 1945. 100 000-tals dog ögonblickligen, minst lika många blev sjuka till följs...
Ledare Det är skandal att ingen av våra nuvarande riksdagspartier driver de 75 punkter som de själva tagit fram. Att genomföra det som sagts, som alla varit överens om, borde ske med automatik, lekande lätt som musik från ett självspelande piano.

Vi behöver ett näringsliv som klarar kriser

Insändare Coronakrisen visar hur sårbart Sveriges näringsliv är. När politiker och beslutsfattare nu mildrar konsekvenserna av pandemin för svenska företag bör de samtidigt ha siktet...

Var rädd om dricksvattnet

Ledare Slås dricksvattenförsörjningen ut i ett område finns inga ”reservkällor” att tillgå. Något att tänka på när man protesterar mot restriktioner runt ett vattenskyddsområde.

Barn med autism behöver bättre stöd i länets skolor

Insändare Endast hälften av föräldrarna till skolbarn med autism upplevde att deras barn fick bättre stöd i skolan efter att barnet fått sin diagnos. Skolan behöver bli bättre på att hjälpa...

Dags att köpa "härproducerat"

Ledare Om svensk livsmedelsproduktion ska vara livsduglig och få bärkraft räcker det inte med att köpa svenskt när det är fest.
Sport