Tisdag 14 juli 2020

Västerbottens Mellanbygd

Stimulanspaketen hamnar fel

Ledare · Published maj 27, 2020 at 01:15

Redan i lågstadiet känner elever till de fyra räknesätt som är grunden för all matematik. Allt eftersom åren går blir användandet av ”plus, minus, gånger och delat” allt mer avancerat, men i grunden handlar uträkningar alltid om att använda dem på rätt sätt i rätt sammanhang. I naturvetenskap, matematik och teknik finns många formler. I politik verkar det bara finnas en: ”Ju fler desto bättre”.

Visst, det finns en logik i att det behövs en viss mängd människor, paketleveranser eller tillverkningsmoduler för att uppnå effektivitetsvinster i produktionskalkylerna.  Men låt oss komma ihåg att verkligheten aldrig är så stereotyp att den kan beskrivas med miniräknare. Eller som farmor skulle ha sagt: Alla beslut har sina för- och nackdelar. 

Sorry, men vi måste våga ifrågasätta städers självklara existensberättigande – och pris! Hälften av jordens befolkning bor numera i städer och Världsnaturfonden har räknat ut att där skapas 70 procent av koldioxidutsläppen. Städer står också för 80 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. 

Borde inte ovanstående siffror vara samhällspolitiska huvudargument för att decentralisera mera? Behålla och utveckla byskolor, lanthandelsbutiker, lokal service med mera. Istället för att lägga ner dem? 

Jag ifrågasätter inte att människor ska få bo i städer, men däremot att de ekologiska fotavtryck som det medför, alltid ska vara kostnader som vi gemensamt måste ta?

I kommunerna Stockholm, Solna, Nacka och Järfälla byggs tunnelbanan ut. Stat och region satsar 25 miljarder vilket förstås mest av allt gynnar de 1,2 miljoner invånare som bor i just de kommunerna. En liknande infrastruktursatsning i en glesbygdskommun som Vilhelmina, baserat på folkmängd, skulle innebära hissnande 140 miljoner kronor på ett bräde. Hur många solar skulle behöva gå upp innan den tanken ens går att tänka? 

Just nu avsätter regering och stödpartier, med all rätt, olika stimulanspaket. Men går pengarna till de som verkligen behöver dem bäst? Tyvärr inte! 

Småföretagare blir förbisprungna av storföretag och för kommuner och regioner görs ingen urskiljning mellan fattig och rik. Boksluten från 2019 visade att 4 av 10 kommuner och regioner hade ekonomiska problem redan då. Men istället för att rikta pengarna till de mest utsatta, görs utdelningen än en gång lika för alla - fördelat per antal invånare. Vilket innebär att klyftorna ökar ännu mer. Det här duger inte! Framtidssatsningar behöver mer substans än multiplikationstabeller. 

Småföretagare blir förbisprungna av storföretag och för kommuner och regioner görs ingen urskiljning mellan fattig och rik.

Ska EU i tysthet utvecklas till en förbundsstat?

Insändare På torsdag och fredag, 16-17 juli, håller EU toppmöte i Bryssel. Ett av de kanske viktigaste någonsin. Angela Merkel, Tysklands förbundskansler, kommer säkert att använda sin...

Elflyg och drönare är framtiden

Ledare Häromveckan presenterades ett spännande forskningsprojekt med bland annat Åsele kommun, Örnsköldsviks flygplats och Luleå tekniska universitet som intressenter.

Låt sommarvikarierna bli morgondagens hjältar

Insändare Verksamhetschefer inom vård och omsorg bör ta chansen att satsa på sina sommarvikarier. Anställda i Västerbotten som saknar viss formell utbildning har just nu särskilt goda...

Statsägt bolag sabbar demokratin

Ledare Att ett statsägt bolag nu smygvägen och i strid med gällande lagstiftning försöker sabotera distribution av tidningar på landsbygd och i glesbygd i är minst sagt upprörande.

Stå upp för forskningen

Insändare Coronapandemin visar hur svårt det är att förutse vilka kriser vi kan drabbas av och vilken forskning vi behöver för att lösa dem. För att stå bättre rustade inför nästa kris bör...

Sluta racka ner på småskolorna

Ledare Om vi menar allvar med att utveckla glesbygdskommuner måste vi värdera våra resurser, sluta predika avveckling och våga gå mot strömmen.
Sport