Onsdag 17 oktober 2018

Västerbottens Mellanbygd

Åsa samlar fragment som blir konstnärliga helheter

Konstnären Åsa Boström reser gärna till när och fjärran. På resorna håller hon sinnena öppna efter fragment, både fysiska och akustiska. Förr eller senare blir fragmenten en pusselbit i ett framtida konstverk.

KVARNBYN · Published aug 4, 2018 at 09:15

När Mellanbygden besöker Åsa Boström rullar åskan precis ut över Göksjön och talar med sin mullrande röst. Kanske grämer hon sig lite grann över det faktum att hon måste svara på intervjufrågor i stället för att föreviga naturens klanger med bandspelare.

Åsa Boström är konstnären som jagar fragment, fysiska eller akustiska. Det som av andra kan uppfattas som obetydliga petitesser kan för Åsa innebära en pusselbit som kompletterar ett framtida konstverk.

– Jag har precis kommit hem från ett besök i Kristineberg, där vi spelade in akustiska ljud i underjordskyrkan, berättar hon.

Just ljud och klanger får en allt större betydelse för Åsa, som nu utforskar den musikaliska delen av sitt konstnärskap. Tillsammans med brodern Pär har hon redan släppt en skiva på det gemensamma förlaget Hypnagoga Press. Och fler ska det bli, gärna med klanger från en underjordskyrka.

Att konsten följt Åsa under större delen av hennes liv är inte så konstigt. Hon växte upp i ett hem med hantverkstradition: smeder, urmakare och stenhuggare. Farfar Ansgar i Brännbergsliden arbetade i järn, gjorde broar och balkonger och sysslade med konstsmide.

Sina första 14 år levde hon i Burträsk, sedan gick flytten till Innansjön.

– Det var skönt. Jag trivdes mycket bättre ute i skogen. Det lilla samhället Burträsk kändes trångt jämfört med Innansjön.

Strax innan flytten, i början av högstadiet, hade Åsa bestämt sig för att konstnär och författare. Hon hade då börjat få uppmuntran av både jämnåriga och vuxna för sina konstnärliga anlag.

Hon samlade in andliga berättelser i bygden, skrev skräcknoveller och poesi i den lokala skoltidningen och hade den goda smaken att skriva artiklar till Mellanbygden på mitten av 90-talet.

– En andlig tematik finns som ett stråk i mitt skapande, konstaterar Åsa.

Därför är det naturligt att hon har en examen i religionsvetenskap. Hon tänkte även doktorera i religionspsykologi, men valde att forska vidare på egen hand. Vid ett senare tillfälle övervägde hon att gå konstskola i brittiska Bath, men valde sedermera bort även det för att utvecklas efter eget huvud.

– För mig har det alltid funnits en god jordmån att ta konsten längre, ett självständigt utforskande.

Utforskandet har tagit henne på resor världen över. Hon har ställt ut 80 gånger i 15 olika länder de senaste åtta åren. På skilda ställen hittar hon fragmenten, med patina och historia.

Det kan vara en gammal bok från Ungern, eller en nedtecknad bön som hon fick av en kvinna i Assisi. Kvinnan hade sörjt sin farfar i en månad och nu var processen klar – för henne. Men papperslappen började en ny resa med Åsa.

Många av fragmenten blir dock sparkapital för framtiden.

– Efter min första resa till Rom kom jag hem med ett brevinkast, som jag ännu inte använt till något.

Förr eller senare lär Åsa hitta en plats även för brevinkastet, men hon kommer inte att tillskriva inspirationen äran. Att hävda att man saknar inspiration kan vara ett sätt att undvika sig själv.

– För att göra konst som berör på djupet måste man även gå sig själv på djupet. Då blir det något bra av det, förklarar hon.

Åsa Boström fortsätter samla fragment till framtida kreationer, oavsett om det blir musikaliska kompositioner eller tredimensionella konstverk i stilen assemblage. Resan fortsätter.

– Jag har anmält mig till en workshop i måleri i Gobiöknen i Mongoliet, men det är först i början av 2020.

Åsa Boström

Ålder: 39

Bor: Umeå/Kvarnbyn

Inspireras av inom konsten: ”Jag inspireras av resor, religiösa artefakter och japansk estetik, synen på det spruckna som något vackert.”

Mest minnesvärda kommentar från konstköpare: ”’You are very talented and very tall!’ fick jag ofta höra i Italien”.

Tydligaste barndomsminne: ”Biblioteket var en viktig plats. Det var som en lång korridor med massor av dörrar. Jag gillar böcker som fokuserar på biblioteksmystik.”

Om du var en del i ett av dina konstverk, vilken skulle du vara och varför? ”Jag skulle nog vara en bok, men inte en av de jag själv demolerar, utan behålla innehållet.”

Den konststilen vill jag utforska mer: ”Det är nog assemblage, för den inrymmer allt och exkluderar inget. Men även spoken word, kanske i kombination med performance.”

Tecknar finansieringsavtal

Hökmark Återvinningsbolaget Ecorub i Hökmark har tecknat ett finansieringsavtal med European High Growth Opportunities Securitization Fund. Avtalet innebär att EcoRub under en...

"Träning är som kogödsel"

BURTRÄSK Det är aldrig för sent att börja och även små ansträngningar gör stor skillnad. Det var kontentan när hälso- och träningseldsjälen Björn Hällgren nyligen föreläste med...

Dags att sätta på vinterdäck

Mellanbygden Från 1 oktober är det tillåtet att använda dubbdäck, och i länet har det redan varit halkigt på vägarna tidigt på morgonen. – Det var rejält halt i morse, och det är...