Fredag 16 november 2018

Västerbottens Mellanbygd

Karin skrev en bok om sina befjädrade vänner

På Karin Ulas bakgård i Djäkneboda finns över 20 höns, tuppar och kycklingar och nu har hon skrivit en bok om dem.
– Att få se boken tryckt var jättestort, nästan som att föda barn, säger hon.

DJÄKNEBODA · Published jul 11, 2018 at 11:15

”Åtta årstider i Höneboda” är Karin Ulas första bok men skrivandet har funnits länge i hennes liv.

– När jag var ung då tänkte jag att när jag blir pensionär då ska jag flytta till Portugal och skriva roliga böcker som människor blir glada av. Men det tog lite tid och inte bor jag i Portugal heller, säger hon med ett skratt.

Även intresset för höns har funnits länge även om det först var för drygt fyra år sedan som hon skaffade de första av sina befjädrade vänner:

– Jag köpte höns våren 2014 och valde Hedemorahöns, det är en svensk lantras. Jag hade velat göra det länge och jag har läst mycket om höns. Jag tänkte att nu när jag är gammal så kan jag åldras med mina höns och katter i lugn och ro.

Att det blev just Hedamorahöns är ingen slump, förutom själva hönsen ville hon också vara med och bevara gamla svenska lantraser genom levande genbankar.

– Det innebär att man köper höns av en enda ras från en existerande genbank och så ska de leva så naturligt som möjligt, både utseende, storlek och egenskaper ska bevaras och äggen får inte maskinkläckas utan måste ruvas, förklarar Karin Ulas.

Att hönsen har det bra är viktigt för henne:

– Ja, jag tilltalas av idén med egna ägg från lyckliga, frigående hönor. Jag tycker att höns ska ha det lika bra som andra djur, jag är inte så förtjust i hönsindustrin.

Att hon kombinerade sina passioner höns och skrivande var nästan en slump.

– Jag hade aldrig kunnat drömma om att hönsen skulle vara så roliga och intressanta att titta på. Att sköta dem går snabbt men det går att titta på dem i timmar, säger Karin Ulas och fortsätter:

– Min man har sin bilverkstad här på gården så han är hemma hela dagarna så jag gick ut och berättade anekdoter om hönsen för honom hela tiden. Jag tror han blev ganska less till slut.

Istället började hon våren 2016 att skriva ned sina anekdoter och observationer om hönsens liv.

– Jag skrev under ett helt år och blev klar i mars 2017. Jag la in mina bilder på hönsen och naturen och plötsligt var det en bok, minns hon.

Först försökte hon få boken utgiven på vanligt sätt:

– Jag skickade boken till ett jättestort bokförlag och de sa nej och sen skickade jag det till ett lokalt förlag i Umeå som skulle svara inom 14 dagar. De har inte svarat än.

Istället började hon undersöka möjligheterna för att ge ut boken själv och knöt så småningom kontakt med företaget Vulkan:

– De var till stor hjälp och det var en fantastiskt rolig process, det var så många saker som skulle bestämmas.

Karin Ulas håller redan på med nästa bok.

– Men den kommer att handla om något helt annat än höns, avslöjar hon.

Monster invaderade

ROBERTSFORS Det tecknades monster som kanske aldrig förr på biblioteket i Robertsfors under kulturlovet. Illustratören Johan Åberg var den som gav inspiration.

Komiskt med ångest under

Robertsfors I torsdagskväll på Centrumhuset utspelade sig den omtalade föreställningen ”Family Feelings”, som med sina komiska inslag fick hela publiken att fnissa men som också...