Måndag 18 februari 2019

Västerbottens Mellanbygd

Stora skillnader i restid till landets akutsjukhus

Det är stora skillnader gällande restid till akuten i Sverige. I Västerbotten ser bilden likadan ut. En majoritet av invånarna har kort tid till akutsjukhusen, men sen finns det en del som har över en timmes restid. I Jämtlands län har var fjärde invånare mer än en timmes bilfärd till närmaste akutmottagning.

LÄNET · Published feb 11, 2019 at 12:15

Kortaste restiden är i Stockholmsområdet, där tre av fyra invånare har akuten mindre än en kvart bort, enligt statistik från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) som nyhetsbyrån Siren tagit del av. 

– Restiderna till akutsjukhusen är viktiga men det man behöver fokusera på är att säkerställa hela det akuta omhändertagandet, oavsett om det sker på ett akutsjukhus eller i andra delar av vården, säger Simon Jehrlander, utredare på myndigheten till nyhetsbyrån Siren.

I Sverige är den genomsnittliga restiden till närmaste akutmottagning, inom hemlandstinget, lite mer än 15 minuter med bil enligt beräkningar från Högskolan Dalarna som gjort dessa på uppdrag åt Vårdanalys. Detta gjordes i samband med utredningen ”En akut bild av Sverige”. 

I Västerbotten har 65 procent av invånarna mindre än 15 minuter till ett akutsjukhus, att jämföra med rikets 62 procent. 13 procent i länet har 15-30 minuter till akuten, att jämföra med rikssnittets 24 procent. Nio procent i länet har 30-45 minuters restid och här är det lika mellan Västerbottens län och riket i stort. Men när det gäller antalet invånare som har mer än 60 minuter till akuten, så har Västerbotten betydligt fler invånare än rikssnittet. I Västerbotten lever åtta procent med en sådan situation och det är likadant när det gäller andelen invånare i länet som har 45-60 minuter, att den är är betydligt större än rikssnittet.

I de glesbefolkade landstingen är restiderna klart längre, men Simon Jehrlander betonar att rapporten är en kartläggning av akutsjukvården och inte en värdering av patientsäkerheten. 

Han framhåller även att förutsättningarna runt om i landet är olika, vilket innebär att akutsjukvården behöver organiseras olika. I mer glesbefolkade län har ambulanssjukvården och primärvården ett större ansvar i akuta fall. 

Något som Vårdanalys har rekommenderat landstingen, är att definiera akutsjukhusens uppdrag och säkerställa personalens kompetensnivå.

– Det vi har sett är att kompetensen varierar mellan de 68 akutsjukhusen. Det är inte tydligt definierat vad som krävs att ett akutsjukhus ska kunna utföra, säger Simon Jehrlander.

Definitionen av ett akutsjukhus i detta fall är ett sjukhus med minst två samlokaliserade somatiska specialiteter. Siffrorna bygger på data från 2016. Och tidsangivelserna gäller en bilförare som följer de gängse hastighetsbegränsningarna.

Foto: PIXABAY

Det är inte tydligt definierat vad som krävs att ett akutsjukhus ska kunna utföra.

70-tal djur brann inne i Ytterbyn

Ytterbyn Under natten mot i dag började en ladugård i Ytterbyn utanför Lövånger brinna och ett 70-tal kalvdjur brann inne. När räddningstjänsten kom till platsen var ladan redan övertänd,...

Nekades byta till plåttak

Robertsfors Anders Persson ville byta taktäckning på sin 60-talsvilla från lertegel till ett plåttak. Kommunen avslog dock hans bygglovsansökan med hänvisning till att huset...

Hundraåriga björkar kan avverkas – hotar att falla

Ånäset Gamla tingshuset är omgivet av björkar som är över hundra år gamla. Nu vill stiftelsen som bevarar tingshuset avverka flera av träden. Stiftelsen pekar på risken att de...

Entreprenörsparet: ”Förlora inte riktigt vår grej”

LÖVÅNGER Paret Celina och Emelie Ahlback har varit framgångsrika chefer i restaurangbranschen i tio års tid, men behövde en ny utmaning. Nu går de i skytteltrafik mellan...