Torsdag 9 april 2020

Västerbottens Mellanbygd

Urfolk med laddad historia

Med anledning av urfolkens dag den 9 augusti anordnade John och Anita Ponga under det gångna veckoslutet en föreläsningsserie på logen Tövalite. Samisk kultur och den minst sagt laddade samiska historien stod i fokus.

SIKEÅ · Published aug 13, 2018 at 12:30

Regnet trummade mot logens tak när John Ponga gjorde sig klar för fredagsaftonens föreläsning. Att lyfta fram den samiska identiteten och de samiska frågorna i samband med urfolkens dag har blivit en tradition på Tövalite.

– Det finns 370 miljoner människor som kan kalla sig urfolk och det är en stor del av mänskligheten, säger John Ponga och tillägger att det enligt några av hans bekanta i USA pratas 180 olika urfolksspråk, bara i staten Kalifornien.

Fredagens föreläsning hade titeln ”Lappar och kväner”. John Ponga tog med åhörarna på en vandring genom århundradena för att försöka reda ut begreppen.

Befolkningsgruppen kväner är en kontroversiell fråga för samer. Sedan slutet av 1990-talet finns en rörelse som syftar till att kvänerna ska klassas som ursprungsbefolkning och därmed få samma status som samer.

Men kvänernas historia är omdebatterad och även John Ponga är skeptisk.

– De bygger sin egen mytologi och hävdar äganderätt till all mark norrut, men det finns lika många olika berättelser som det finns kväner.

Samernas historia är förstås även laddad på andra sätt. Många har sett filmsuccén ”Sameblod” , där en palett av övergreppen mot urfolket lyfts fram. John Ponga skräder inte orden när han definierar den tidpunkt och människosyn som ligger bakom mycket av övergreppen.

– Det viktigaste är hur man började se på folk under 1800-talet. Hur man delade upp Afrika med linjal, hur världen tillhörde den vita rasen och allt annat pack skulle hålla käften.

En annan aspekt som ligger som ett tagg i sidan är att Sverige fortfarande inte ratificerat konventionen om ursprungsfolk och stamfolk, som antogs för snart 30 år sedan. John Ponga tror inte att frågan kommer att lyftas, valåret till trots.

– Jag tror inte något parti lyfter samiska frågor. Det skulle nog bara vara dem till förfång.

Åhörarna var ganska få, vilket Berith Lundholm och Kent Persson från Vilhelmina tyckte var tråkigt.

– Det skulle behövas fler föreläsningar av det här slaget, menade Berith.

– I en svensk historiebok i skolan står det ingenting, utöver ytliga nidbilder, möjligtvis. Det finns mycket att lära, konstaterade Kent.

På lördagsaftonen höll Anita Ponga en föreläsning om samisk konst och berättande. Hon fokuserade särskilt på sagornas betydelse och berättade hur hon och en kompis brukade turas om attt berätta sagor på väg till skolan.

Skolan är för övrigt ganska dålig på att uppmuntra fantasi och kreativitet, enligt Anita Ponga. Det var något som hon senare försökte främja i rollen som bildlärare på högstadiet.

– Kreativitet och konst motverkar inskränkt tänkande och våldsamma handlingar, menar hon.

Anita Ponga har skrivit två böcker om samisk mytologi, målat och tecknat otaliga alster, varav en del blivit omslag och illustrationer till både egna och andras böcker. Hon menar att rollen som samisk konstnär lätt blir snäv.

– Naivistiska bilder blir lätt populära, det är vad folk förväntar sig att samisk konst ”ska” vara.

Men det går att hitta egna vägar.

– Man gör bara det man vill, samtidigt som man är medveten om att inte alla måste tycker om det.

Tre nya döda i Västerbotten

Länet I dag torsdag rapporterar regionen att ytterligare tre personer avlidit till följd av covid-19 i länet, två under dagen och en i tisdags.

LUAIK lämnar över driften av Näsåkern

LÖVÅNGER Ishockeysäsong börjar sakta gå över till fotbollssäsong. Men en annan övergång är också aktuell. Idag, den 1 april, lämnar LUAIK över driften av Näsåkerns idrottsplats...

Eftertanke när berättande tystnar

MORA Under hela 2010-talet har Linda Marklund utvecklat sitt berättande. När rösten nu ofrivilligt tystnar under vår och försommar återvänder hon i stället till grundstoffet och...

Lokalvårdare rädda för smittan

Robertsfors kommun Lokalvårdare inom Robertsfors kommun säger att de saknar ombyten och menar att de riskerar att dra med sig eventuell smitta, både hem och mellan olika...

Årets stora musikfest är i riskzonen

BURTRÄSK Spelmansstämman Burträsksvängen arrangerades första gången 1976. Under dessa 44 år har det självklart varit både upp- och nedgångar, men aldrig tidigare har den stora...

Blödande bransch letar lösningar

Corona Den svenska livescenen befinner sig i en ekonomisk kris. Musiker, artister och scenarbetare har det tufft och riskerar i värsta fall personlig konkurs. Men från branschens...