Torsdag 14 november 2019

Västerbottens Mellanbygd

Hälsolobbyist som börjar få gehör

I halva sitt liv har Björn Hällgren försökt påverka makthavare att satsa på mer idrott i skolan. Efter 30 års kamp tycker sjukgymnasten och idrottsläraren, som kallar sig "hälsolobbyist", att utvecklingen börjar gå i rätt riktning. Men mer bör göras i de äldre skolåldrarna.

BURTRÄSK · Published okt 12, 2019 at 11:15

Björn Hällgren växte upp i en idrottsaktiv familj i Burträsk. Pappa Åke var mångårig spelare och ledare i ortens fotbollslag och därför var det inte konstigt att även Björn började joxa med trasan och även koppla grepp i brottningsklubben, som existerade fram till att Björn var i gymnasieåldern.

Hans första jobb var på Nyströms Mekaniska i Mjövattnet, men det var när han ryckte in som sjukvårdare i lumpen som han hittade sin rätta yrkesinriktning. Åren 1980-1983 gick Björn sjukgymnastutbildning i Umeå och 1990 till 1993 läste han till gymnasielärare i idrott och hälsa på Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro.

När han jobbade som sjukgymnast på vårdcentralen i Holmsund gjorde han en egen forskningsstudie och kom fram till att 75 procent av patienterna med rygg- och nackbesvär inte var fysiskt aktiva. Dessutom visade det sig att de som var inaktiva som vuxna också hade varit det som barn.

Det var där som Björn Hällgrens mission föddes; att nå till roten av problemen som fysisk inaktivitet orsakar.

– 65 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna är involverade i svenska idrottsrörelsen och det är bra. Men skolan är så viktig, för då når man alla.

Under de 30 år som gått sedan dess har Björn Hälgren lagt ett oräkneligt antal timmar på att vara, som han kallar det, "Sveriges envisaste hälsolobbyist".

Det har varit 10 000 timmar och ett sexsiffrigt belopp i rena pengar som han lagt på att korrespondera med politiker och ett 30-tal resor till maktens korridorer med budskapet att satsningar på idrott och hälsa skulle spara samhället tiotals miljarder i sjukvårdskostnader.

– För att bli mer betrodd än bara en gnällspik från Burträsk, så har jag alltid haft med mig erkända professorer inom fysiologi och pedagogik, säger Björn Hällgren.

Trots ansträningarna har politikens ofta långsamt malande kvarnar till synes gått ännu trögare i denna fråga.

1990 fick Hällgrens namninsamling med 27 000 signaturer stopp på Göran Perssons förslag om att göra idrottsämnet frivilligt.

En ny namninsamling med 50 000 namn lyckades 1993 bromsa den nya regeringens neddragningsförslag för idrotten i skolan något.

En uppvaktning av skolminister Ylva Johansson 1996 ledde till att idrott och slöjd fick tillbaka tio procent av den tidigare neddragna tiden.

1998 låg Hällgren bakom Västerbottensuppropet för ökad fysisk aktivitet i skolan. Han var pappa till temaåret "Sätt Sverige i rörelse" 2001 och arrangerade 2002 Rörelseuppropet på GIH i Stockholm.

Och nu, när läsåret 2019/2020 i grundskolan har dragit i gång, har ämnet idrott och hälsa fått 100 nya timmar, som tagits från elevens val-potten.

– Det känns som en jävelusisk delseger, men jag tycker det tagit på tok för lång tid under de 30 år jag hållit på. Det är ju inte raketforskning direkt, säger Björn Hällgren med eftertryck.

Även media får en släng av Hällgrens kritikslev. Rapporteringen är för fragmentarisk och misslyckas med ställa politiker till svars för deras löften om mer idrott och hälsa i skolan.

– Jag har lärt mig hur media fungerar och har haft med mig idrottsprofiler som Carolina Klüft, Ulrika Knape och Jesper Blomqvist för att få mer tyngd.

Björn Hällgren börjar, efter 30 år som hälsolobbyist, få gehör för sin kamp. Men det finns ingen anledning att bli fysiskt och psykiskt inaktiv för det.

Fler idrottstimmar i grundskolan är bra, men gymnasiet får inte glömmas bort. Under åren som idrottslärare blev Björn Hällgren "mörkrädd" över insikten att många gymnasieelever var i så dålig fysisk form att de skulle få problem att klara vanliga arbeten.

– Upp till 10-12-årsåldern finns det så mycket spontanlek hos barnen, men högre upp i åldrarna blir idrotten ännu viktigare. Det skulle jag önska att man lyfter fram även på gymnasiet, avslutar Björn Hällgren.

Det känns som en jävelusisk delseger, men jag tycker det tagit på tok för lång tid

Björn Hällgren

Ålder: 60

Familj: gift med Elisabeth och har tre söner i åldrarna 21-29.

Min bästa idrottsmerit: DM-mästare på 100 meter och i brottningens kommunserie. Brons på norrlandsmästerskapen i brottning och ett antal seriesegrar i fotbollens division 4 och 5 med Burträsk IK.

Så många timmar idrott i skolan vore lagom: Jag skulle önska minimum tre timmar i veckan genom hela skolgången.

Gudkorn i mellanbygden: Långnäsets badstrand och utsikten från skidbacken i Bygdsiljum. Kvarnberget i Burträsk är inte heller så dumt.

Vad gör du en vacker söndag i oktober?: Jag tycker om att vara ute i skog och mark. Gärna en skogspromenad och att cykla runt Västomsundet.

Favoritmat: Älgkött i alla dess former.

Finns på plats när det krisar

ROBERTSFORS KOMMUN En kris eller olycka har ofta fler berörda än bara de direkt inblandade. Vid behov kan därför kommunens krisgrupp, POSOM, gå in. Nu görs ett utvecklingsarbete...

Kassagirot med fullservice nu på plats i Lövånger

LÖVÅNGER Förra året gick Riksbanken ut och förutspådde ett kontantlöst samhälle till 2030-talet. Men fram tills dess används fortfarande kontanter, om än i allt mindre...

Sabuni synade skogsindustrin

TALLTRÄSK Vilken roll har gruv- och skogsindustrin i ett hållbart samhälle? Det var huvudfrågan när Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni under vecka 45 gjorde två nedslag med...

Smidig start för Robertsfors

ROBERTSFORS Futsalsäsongen har börjat stabilt för det högst rankade herrlaget Robertsfors FF. De är obesegrade efter tre matcher och trivs i division 1, även om det gärna fått...

Väckelsen i teaterform

ÅNÄSET Den religiösa väckelsen var en grundsten när demokratin fick fäste i de norrländska bygderna. Nyligen spelades en teaterpjäs på Roseniusgården i Ånäset, där några av de...